Vinnarna 2012

Vinnare i Hur smakar jämställdhet? 2012 blev Select Origin med deras “Kvinnokaffe med mansglass”. Här berättar vi om deras prispokal och om de panelsamtal som Add Gender höll på GastroNord i samband med tävlingen.

En annorlunda pokal för en annorlunda tävling!

Prispokalen är skapad av konstnären Martha Johansson. Läs mer om henne här. Pokalen är sammansatt av och smaksatt med 35% återbrukad kopparljustake, 20% träfundament, 25% pressglas-skål,  20% tennlock och en nypa ihoplänkade metallkulor. Gemensamt med jämställdhetsdebatten bär den på en önskan om en bättre framtid där vi tar till vara på de resurser vi har.

Panelsamtal: Den osynlige kocken? 

Vem vill, får och kan bli kock i jämställdhetens Sverige? 35 procent av Sveriges kockar är kvinnor men endast 10 procent ansöker till Årets Kock och sedan tävlingens start 1983 har endast nio kvinnor deltagit i finalen och en kvinna har vunnit. Intresset för matlagning är stort och det bloggas, skrivs, pratas och lagas i Sveriges alla hörn och frågar du gemene man så är det inte ont om kvinnor som lagar mat, älskar mat och skapar mat. Var är då kvinnorna? Dels borde branschens jämställdhet i form av representation se bättre ut och dels borde fler kvinnor och kockar synas i relation till hur många de är. Sanningen är den att Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader och förställningen om den professionelle matlagaren, kocken, idag kretsar kring en manlig sådan. Vad kan branschen göra? Vad görs redan? Är det framgångsrikt? Torsdag den 26 april 2012 var det dags för Add Genders panelsamtal nummer två på GastroNord. Titeln på panelsamtalet var ”Den osynlige kocken?”. Deltagare i panelen var Hanna Halpern, ansvarig för Årets kock, Elisabeth Johansson, kock, konditor och kokboksförfattare, Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns Högskola som forskar om kokböcker och kändiskockar samt Ola Håkansson, kock och menycoach med eget radioprogram (Matpoden). Pernilla Alexandersson  från Add Gender fattade rodret och höll i samtalet.Hanna berättade att när hon började arbeta med årets kock så undrade hon var kvinnorna fanns någonstans. Svaret hon fick var att det var ett väldigt tungt arbete att jobba som kock samt att det var så mycket nattarbete, därför var det så få kvinnor i branschen. Men, som Hanna konstaterade, beskrivningen passar ju väldigt väl in på vårdyrket, och där är det ju ingen brist på kvinnor.Ola berättade att när han började arbeta i skolköket på Tumba gymnasium i Botkyrka kommun så var det ingen brist på kvinnor. När man kommer in i kök inom landsting eller kommun så visar det sig att där är representationen den omvända.

Elisabeth menade att bristen på förebilder inom kockyrket gör att få kvinnor söker sig dit.

Hanna visade också på att tidigare var de som hade representationskonton uteslutande män. Men i takt med att fler och fler kvinnor ”sitter på pengarna” kommer snart de kvinnorna att kräva en annan ordning i köken; de vill helt enkelt se flerkvinnor som tillagar det de beställer.

Karin tyckte det lät som en helt fantastisk utveckling att faktiskt kapitalet kunde styra jämställdhetsutvecklingen inom köken. Och höll samtidigt med Elisabeth om att vikten av identifikation och förebilder inte skulle underskattas.

Men vad kan man då göra åt att det finns så få kvinnor som arbetar som kockar? Hanna pekade på att efter praktiken i restaurangskolorna så har tjejerna sökt sig till kallkök och killarna till varmkök. Pernilla knöt an till tisdagens panelsamtal där Frederick Lidman och Jenny Wrangborg diskuterade attityden och jargongen i köken som ett av de största problemen. I det perspektivet så är det mer än 50% av befolkningen som hålls utanför arbetet som kock. Därför att en grabbig attityd eller machojargong inte är något som killar automatiskt tycker om. Det var något som man inte riktigt ville ta i, utan jargong och attityd kanske mer berodde på en stressig miljö där det inte var så allvarligt menat, än att det var ett uttryck för ojämställdhet. Och ofta rensade man luften efter jobbet när man tog en fika tillsammans och pratade igenom dagen.

Ibland var samtalet snubblande nära att hamna i ett cirkelresonemang: det finns så kvinnor i branschen eftersom det finns så få kvinnor i branschen. Men det positiva är att det finns en vilja att ändra på rådande förhållanden. Framtiden är jämställd!

Text: Frederick Lidman 

Panelsamtal om varmkök vs kallkök

Tisdagen den 24 april vid lunchtid var det dags att ta upp Jenny Wrangborg och Frederick Lidman på GastroNordscenen för ett samtal om statusskillnader, könsuppdelning och arbetsmiljö i varmkök och kallkök. Modererade gjorde Add Genders Jenny Claesson och samtalet tog upp både erfarenheter från restaurangkök och upplevelser från utbildningar och jämförelser med andra branscher.

Jenny Wrangborg, kallskänk och poet, har arbetat i kallkök sedan flera år men har även arbetat som kock till och från, hennes bild är att det finns en tydlig könsuppdelning och att det arbetar fler kvinnor i kallköken och fler män i varmköken. Personer i varmkök anses kunna hoppa in i kallkök men kallkökspersonal behöver ofta bevisa sig för att få en plats i varmköken. Frederick Lidman, genuskonsult och expert på maskuliniteter och som arbetar inom restaurangvärlden bekräftar synen på att män anses kompetenta på ett sätt som inte kvinnor lika ofta gör, bara genom att vara män.

Vi pratade om olika sätt att tänka kring faktumet och Frederick poängterar att vi tappar mycket kompetens och potential genom att ha en arbetsmiljö i köken som gör att många inte trivs och slutar. Det handlar inte bara om kvinnor, även många män har svårt för den machostämning som ofta råder i framförallt varmköken. Genom att tala mycket om det man upplever och göra klart när någon går över gränsen tror de båda är viktiga nycklar för förändring. Jenny berättar om att i ett kök hon arbetat fanns en kvinnlig kock och hennes manliga kollegor beställde en tjurpenis och lade i hennes kyl som ett ”kul skämt”. Då är det viktigt att säga ifrån att det inte är roligt även om man kan anklagas för att inte tåla skämt eller vara en torris. Både Frederick och Jenny tog även upp facket som ett viktigt stöd om man blir utsatt för någonting. Tyvärr är inte lika många från varmköken engagerade eller medlemmar men facket kan ändå vara en bra katalysator för att få igång samtal menar de.

Att publiken ställde frågor ser vi som ett kvitto på att vi hade ett bra samtalsklimat där många kände sig välkomna. Add Gender är nöjda med samtalet och ser det som början på en restaurang- och livsmedelsbransch där fler känner sig välkomna och kan utnyttja hela sin talang och kompetens. Som grädde på moset avslutades panelsamtalet med att Jenny Wrangborg läste två dikter ur sin bok “Kallskänken”.

Tack för ett bra panelsamtal!